B.

Jag vet inte hur många gånger jag sagt det. Men mina närmaste vänner vet nog bara genom att läsa den här rubriken vad jag kommer skriva om.

Jag tror att vi alla har någon som man hela livet kommer ha en speciell relation till. I mitt fall var jag dökär, blev behandlad som skit men såg inte det som något större problem först. Föll tillbaka några gånger men insåg sen att det inte skulle bli något. Fine, där borde allt ha avslutats. Men det har det så klart inte.


Allt började för två år sen, hörts till o från osv. Nu till dagens poäng. killen i fråga har hört av sig i veckan flera gånger o undrat om vi ska ses. Från min sida är det inte längre någon som helst intresse att ses mer än över en fika. Och för första gången har han erbjudit sig en fika istället för någon konstig filmkväll el liknande. Saken är den att jag känner att jag lika gärna kan klara mig utan detta och snarare blir lite tillbakadragen. Varför ska jag träffa honom? Har visserligen inget bättre för mig, men vad sjutton ska vi prata om?

Tiden får utvisa, tanken var att fikan skulle infalla runt 15 så...We'll see...