Press?
Jag har alltid varit sjukt tävlingsinriktad som person, oavsett vad det gäller så hatar jag att förlora. Inte nog med att jag tävlar mot alla andra jämt och städigt, ibland utan att min motståndare inte har en aning om att det pågår en högts rellevant kamp just nu så försöker jag alltid att slå mig själv.
Det är något jag fram tills den här veckan sett som något positivt i det här jobbet. Allt här är tävlingar hela tiden, rekord, siffror. topplistor och olika placeringar o priser hit o dit. Jag älskar det. Idag har dock hela jag varit kaos. Hög press på mig själv har jag alltid, annars kommer man ingen stans. Dock funkar det inte alltid bra när pressen på sig själv är hög och andra också sätter press på en, det är väldigt roligt när man lyckas, i tisdags och onsdags kände jag mig odödlig, idag var jag död.
Jag har varit kaos med mig själv hela dagen, en flaska rosé stod på spel, jag och en kollega jag trivs med har ett riktigt tungt location, sjuka kampanjer och det är fredag=massor av folk. När det då inte släpper tidigt blir jag sjukt frustrerad och stressad. Vill bara få iväg den där första rackaren. Idag kunde jag inte hantera allt som hände och istället blev det fullkomligt kaos. Jag var en enda bergodalbana from 15. Tillsist fanns ingen energi, motivation eller fokus. När jag tappade en trippel jämnades jag med marken helt. Dock satte jag en enda 30 min innan vi slutade. Så nolla gjorde jag inte... Men 1 telefon+3 mobila bredband en dag som denna är pinsamt, det är riktigt uselt dåligt och jag har sen vi kommit till hotellet tjurat på mitt rum...
Kanske barnsligt... Men jag är besviken på mig själv... Riktigt förbannad... Nu är mina telefoner avstängda, larmen ställda o jag lägger mig kl 23 en fredagkväll... Imorgon ska inte en köptorsk lämna stället utan en lur...
Det är något jag fram tills den här veckan sett som något positivt i det här jobbet. Allt här är tävlingar hela tiden, rekord, siffror. topplistor och olika placeringar o priser hit o dit. Jag älskar det. Idag har dock hela jag varit kaos. Hög press på mig själv har jag alltid, annars kommer man ingen stans. Dock funkar det inte alltid bra när pressen på sig själv är hög och andra också sätter press på en, det är väldigt roligt när man lyckas, i tisdags och onsdags kände jag mig odödlig, idag var jag död.
Jag har varit kaos med mig själv hela dagen, en flaska rosé stod på spel, jag och en kollega jag trivs med har ett riktigt tungt location, sjuka kampanjer och det är fredag=massor av folk. När det då inte släpper tidigt blir jag sjukt frustrerad och stressad. Vill bara få iväg den där första rackaren. Idag kunde jag inte hantera allt som hände och istället blev det fullkomligt kaos. Jag var en enda bergodalbana from 15. Tillsist fanns ingen energi, motivation eller fokus. När jag tappade en trippel jämnades jag med marken helt. Dock satte jag en enda 30 min innan vi slutade. Så nolla gjorde jag inte... Men 1 telefon+3 mobila bredband en dag som denna är pinsamt, det är riktigt uselt dåligt och jag har sen vi kommit till hotellet tjurat på mitt rum...
Kanske barnsligt... Men jag är besviken på mig själv... Riktigt förbannad... Nu är mina telefoner avstängda, larmen ställda o jag lägger mig kl 23 en fredagkväll... Imorgon ska inte en köptorsk lämna stället utan en lur...
Kommentarer
Trackback