Man blir som man umgås?

Att man blir som man umgås har ingen undgått att höra gissar jag. Vad som gör mig fundersam är varför jag blir mer o mer senil ju längre tiden går?

Jag har under den senaste månaden lagt bort 2 mobiltelefoner, lyckligtvis hittat dom också, tappat bort 2 nycklar till locations=big NO NO men värst av allt... Jag har lyckats slarva bort min plånbok och min jacka..


Det här känns osm det det Saras roll i vår krets..Sen när blev jag som jag inte umgås? För jag träffar verkligen inte alla virriga människor lika ofta längre?


Kan det ha något med saken att göra??

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback